Bort

I lördags hade vi en kombinerad middag. Jag flyttar och Annika börjar plugga och slutar jobba i skolan. Det var bra men det känns så ruggigt vemodigt av och till, det här med avsked är verkligen ingenting för mig. Helst viker jag bara undan mer och mer för att sen vara helt borta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0